Rättigheter & skyldigheter - SÄG:s Elevkår – Elevkåren för dig på Sundsta- & Älvkullegymnasiet
RÄTTIGHETER & SKYLDIGHETER

DINA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Frånvaro och ledighet

Även om man frivilligt har valt att få på gymnasiet så är det din skylldighet att närvara under lektioner om man inte har ett giltigt skäl att inte vara närvarande. Giltiga skäl är sjukdom eller beviljad ledighet.

Beviljad ledighet beviljas av rektor eller vid kortare ledighet mentor. Beslutet som rektorn eller mentorn tar ska grunda sig i en samlad bedömning av din situation. Rektorn ska titta på olika aspekter som ledighetens längd, din studiesituation, möjligheterna att kompensera den förlorade undervisningen samt hur angelägen ledigheten är för dig.

Om du inte är myndig och utan giltigt skäl inte närvarar vid en lektion så är det skolans skyldighet att informera dina vårdnadshavare om att du inte varit närvarande. Vårdnadshavarna ska informeras samma dag.

Du anses ha avslutat din utbildning om du inte har uteblivit under mer än en månad i följd och detta inte har berott på sjukdom eller beviljad ledighet.

Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i skollagen (2010:800) och förarbetena Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: 165.

Deltagande i utbildningen: 7 kap. 17 § första stycket, 15 kap 16 § första stycket och 18 kap. 11 § första stycket skollagen.

Anmälningsskyldighet vid frånvaro: 4 kap. 8 § skolförordningen (2011:185), 12 kap. 1 § 13 kap. 19 § gymnasieförordningen (2010:2039).

Information till vårdnadshavare samma dag: 7 kap. 17 § andra stycket, 15 kap 16 § andra stycket och 18 kap. 11 § andra stycket skollagen.

Ledighet: 7 kap. 18 § skollagen samt 12 kap. 2 § och 13 kap. 20 § gymnasieförordningen.

Prop. 2009/10:165 s. 339, 413, 707


Kränkningar, diskriminering och trakasserier

I skolan är det nolltolerans med kränkningar, diskriminering och trakasserier. Med nolltolerans menas att det inte på något sätt får ske, inte ens vid ett enstaka tillfälle. Kränkningar kan vara att man får elaka sms eller facebookmeddelanden, blir retad för något, blir utfryst eller blir utsatt för våld. Om man känner sig kränkt måste skolan alltid ta dig på allvar, detta även om kränkningen endast har skett en gång. Till vårt skydd finns det två lagar som behandlar detta, skollagen och diskrimineringslagen.

Enligt skollagen och diskrimineringslagen är det kommunen enligt skollagen eller skolan enligt diskrimineringslagen som ska se till att skolan ”gör allt de kan för att förebygga och förhindra att du utsätts för kränkande behandling”.

Detta ska göras genom att man varje år tar fram en plan mot mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan. I planen mot kränkande behandling ska det stå hur skolan ska bedriva det förebyggande arbetet och hur skolan ska förhindra kränkande behandling. I likabehandlingsplanen ska det stå vad som behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Vi elever ska vara med att utforma planerna.

Skolan måste agera direkt när man har fått veta att en elev känner sig utsatt. De ska ta reda på vad som har hänt och måste också göra allt man kan för att det inte ska hända igen. Om skolan inte gör detta kan den bli skyldig att betala skadestånd.

Det finns också ett förbud mot att vuxna får trakasera oss elever. Dessa trakaserier kan vara genom att säga nedvärderande saker eller anävända våld. Lärarna är också skylldiga att skapa en trygg miljö.

Har du blivit illa behandlad av en elev eller en lärare? Det du ska göra då är att ta kontakt med din lärare, rektor, kurator, skolsyster eller annan personal. Vi vet att detta kan vara ett jobbigt steg och om det är enklare kan man be en kompis om hjälp. Även vi i elevkårsstyrelsen finns till för dig, vi kan också hjälpa dig ifall du inte anser att skolan tar dig på allvar eller inte gör någonting. Ifall skolan inte tar dig på allvar kan även Barn- och elevombudet hjälpa dig.

Här kan du läsa mer:
Barn- och elevombudet
Diskrimineringsombudsmannen



Skolskjuts

Din kommun är i vissa fall skyldig att erbjuda dig kostnadsfri skolskjuts. Kommunen ska ta hänsyn till hur lång färdväg du har till skolan, trafikförhållandena, ifall du har någon funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt i varje enskilt fall, skolan kan alltså inte säga att det finns en generell gräns. Beslut som kommunen tar kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Det innebär att domstolen ska överpröva båda kommunens beslut och eventuellt bedömningarna skolan har gjort.

Kommunen får välja själv hur den vill organisera skolsjutsen, till exempel genom kollektivtrafiken. Kommunen behöver heller inte anpassas skolskjutsen till varje elevs skoltider.

Om du har växelvis boende (det vill säga att dina föräldrar är skilda och du har två hem) och du endast uppfyller kraven för skolskjuts från ena hemmet har du rätt till skolskjuts från denna plats, även om du inte är folkbokförd där. Detta har prövats i domstol.

Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i skollagen (2010:800) och förarbetena Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: 165 samt Regeringsrättens praxis.

Överklagande av skolskjuts: 28 kap. 5 § 5 skollagen.

Frågan om skolskjuts vid växelvis boende: RÅ 2002 ref. 91