INLÄGG

Möteshandlingar årsmöte 2017


Skrivet av Ebba Alström - 2017-03-24 21:40:25

Innehållsförteckning


Förslag till mötesordning


Ordlista


Förslag till dagordning


Verksamhetsberättelse


Förenklat bokslut


Verksamhetsplan


Revisionsberättelse


Proposition 1 - Fastställande av medlemsavgift


Proposition 2 - Korrigering av stadga


Proposition 3 - Förbättring av stadga


Proposition 4 - Styrelsens representation


Proposition 5 - Styrelsearvodet


Valberedningens förslag - första respektive slutgitliga

s. 2


s. 5


s. 7


s. 8


s. 12


s. 18


s. 21


s. 22


s. 23


s. 25


s. 28


s. 29


s. 30














Förslag till mötesordning




Hur fungerar ett årsmöte?

Årsmötet är elevkårens högst beslutande organ. Det innebär att de viktigaste och mest spännande besluten i elevkåren ska tas på årsmötet. Eftersom mötet är det viktigaste så har alla som är medlemmar i elevkåren rätt att närvara, säga sin åsikt, ge yrkanden (förslag) och rösta. Under årsmötet finns en dagordning som är en lista på saker som ska tas upp under mötet, denna hittar du på sida sju i detta häfte. Början består av formalia som är sådant som en måste gå igenom för att allt ska gå rätt till. Efter det kommer vi prata om året som har gått och om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. När det är avklarat ska framtiden diskuteras. Styrelsens propositioner (förslag) ska gås igenom. Det ska även fastställas en verksamhetsplan som ska beskriva vad styrelsen ska göra under året. Sist så väljs de nya förtroendeposterna.


Vem gör vad på mötet?


Deltagare

Alla närvarande medlemmar i elevkåren får vara med på mötet. Det är deltagarna som får rösta och är därmed de som bestämmer under mötet.


Mötespresidiet

Presidiet är de som ska leda mötet och består av en mötesordförande, en mötessekreterare och två justerare tillika rösträknare. Ordförandens uppgift är att leda mötet och beslutsfattandet. Den ska även fördela ordet. Sekreteraren är den som ser till att alla beslut skrivs till protokollet. När votering eller sluten omröstning sker är det rösträknarna som räknar röster. Samma personer justerar protokollet, det vill säga godkänner att det som skrivs i protokollet var det som sades.


Hur fattas beslut?

Vid varje punkt i dagordningen ska årsmötet (d.v.s. de medlemmar som är där) besluta om något. Alla beslut tas med enkel majoritet, vilket innebär att ett förslag måste ha mer än hälften av alla röster för att vinna. När diskussionen och debatten är över så kommer ordföranden fråga om årsmötet är redo att gå till beslut. Om årsmötet är redo så går en över till omröstningen. Själva förfarandet när en beslutar om årsmötet är redo att gå till beslut är samma som nedan. Alla beslut sker med acklamation. Med detta menas att mötesordföranden t.ex. frågar: ”Är det mötets mening att bifalla yrkandet X?”. Alla som då är för förslaget och stödjer det ropar tydligt ja. När salen tystnat så frågar ordföranden “Någon där emot?” och då ska alla som inte stödjer förslaget ropa ja. Mötesordföranden avgör sedan vilket förslag som fick flest röster och säger: ”Jag finner bifall/avslag”.

Om en anser att ordförandens uppfattning om vilket förslag som fick flest röster är fel så ska en innan ordföranden slår klubban i bordet ropa votering. Då kommer ordföranden ställa samma frågor som tidigare men istället för att ropa ja ska en räcka upp sitt röstkort i luften. Mötesordföranden avgör igen vilket förslag som fick flest röster och säger om den finner bifall eller avslag. Under voteringen så räknar en inte rösterna utan ordföranden uppskattar vilket förslag som det räcktes upp flest röstkort under. Om en fortfarande anser att ordförandens uppfattning är fel så ska en ropa rösträkning innan klubban har slagits i bordet. När rösträkning sker så kommer ordföranden ställa samma frågor igen och en håller upp sitt röstkort om en anser att förslaget ska bifallas eller avslås. Rösträknarna räknar då hur många som håller upp sina röstkort och meddelar det till ordföranden som sen tillkännager vilket förslag som fick flest röster. Vanligtvis sker val i öppen form, det vill säga att alla kan se vad alla röstar. Om en medlem begär så ska valet hålla slutet, det vill säga hemligt. Denna process tar väldigt lång tid och bör därför undvikas i största möjliga mån.


Personval

Vid personval där fler kandidater än valberedningens förslag finns sker valen alltid med sluten omröstning. När det är dags för personvalen så kommer det delas ut förtryckta röstsedlar där du ska kryssa i de sju kandidaterna du vill rösta på.

Efter att en har fyllt i sin röstsedel så ska en gå fram till presidiet och lämna lappen i en låda, samtidigt som en stämmer av med röstlängden att du är röstberättigad. Personval sker med relativ majoritet vilket innebär att de som får högst antal röster är valda, oberoende på hur dessa röster förhåller sig till antalet givna röster.


Begära ordet

Om en vill säga något i en debatt så kan en begära ordet. För att begära ordet räcker en upp sitt röstkort för att sätta upp sig på talarlistan. När en har räckt upp sitt röstkort väntar en på en signal från ordföranden som sköter talarlistan och tar då ner kortet. När det är ens tur får en gå upp i talarstolen.




Talartid

Talartid för föredrag av punkt på dagordningen sätts till 5 minuter. I debatt sätts talartiden till 3 minuter för förstagångstalare och 2 minuter i resterande debatt.


Yrkande

Innan årsmötet har alla medlemmar möjligheter att lämna in motioner och även haft möjlighet att ta del av styrelsen propositioner. Om en som medlem anser att något borde tas bort, ändras eller läggas till så kan en lämna ett eget förslag som då kallas yrkande. Ett yrkande lägger man genom att en skriver i en yrkande lapp som finns vid presidiet. Yrkandet bör ha kommit in innan den aktuella propositionen eller motionen behandlas på årsmötet.


Streck i debatten

Om en tycker att en debatt har blivit för långrandig, till exempel att alla relevanta argument har framförts eller att debatten inte går vidare så kan en begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar om streck i debatten så får först alla som vill sätta upp sig på talarlistan, och när det är gjort och debatten har startats igen så får ingen längre skriva upp sig på talarlistan och inga nya yrkanden får läggas. En begär streck i debatten genom att en skriftligen eller muntligen föreslår det för presidiet.


Sakupplysning

En kan begära sakupplysning om någon felaktig fakta nämns eller om någon är osäker på den fakta som framställs i talarstolen. Om en vill begära sakupplysning kontaktar en mötespresidiet, som sedan beslutar om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. Sakupplysning går alltid före alla i talarlistan.


Replik

Om en får något personligt påhopp så har en rätten att begära replik. För att begära replik kontaktar en mötespresidiet, som sedan beslutar om det finns underlag för att bevilja replik. En replik går alltid före alla i talarlistan.


Ordningsfråga

Ordningsfrågor är frågor som rör själv mötet och inte det ämnet en diskuterar. Ett exempel på en ordningsfråga kan vara att en vill yrka på att mötet ska ajourneras.

Ordlista

Acklamation                 Röstning via ja-rop

Adjungering                  Beslut om icke-medlemmars närvarorätt

Ajournering                  Paus

Arbetsordning              Reglerar hur årsmötet ska gå till

Att-sats                          Ett förslag som går att rösta för eller mot

Bordlägga                      Lämna frågan för att ta upp vid senare tillfälle

Debattregler                  Regler som gäller i talarstolen, ex talarlängd

Förslagsrätt                        Rätt att lägga motioner och yrkanden, dvs förslag

Motion                           Ett förslag från en medlem

Motionssvar                  Styrelsens tankar om en lagd motion

Motionsstopp                Sista dagen att skicka in sin motion till styrelsen

Mötesfunktionärer      De som ordnar mötet - presidium, rösträknare & justerare

Nomineringsstopp       Sista dagen att lämna in sin kandidatur till     valberedningen

Närvarorätt                   Rätten att vara i plenisalen

Ordningsfråga               En fråga som rör mötets formalia, ex streck i debatten

Plena/plenisal              Rummet årsmötet hålls i

Presidium                      De som leder mötet, årsmötesordförande och sekreterare

Proposition                   Förslag från styrelsen

Replik                             Svar på fråga, personligt påhopp eller felcitering

Reservation                        Protest mot beslut, protokollförs

Revidering                     Ändring

Revisionsberättelse     Revisorns yttrande om styrelsens arbete

Rösta bifall                    Rösta för ett förslag

Rösta avslag                  Rösta mot ett förslag

Rösträtt                          Rätten att rösta

Sakupplysning              Begäran av fakta en behöver för att fatta ett beslut

Stadga                             Föreningens regler

Stadgeenligt utlysande      Huruvida årsmötet är kallat till enligt vad som står i stadgan

Streck i debatten          Beslut om att sluta debattera och gå vidare till beslut

Talarlista                       Den ordning medlemmarna ska tala

Talarstol                        Den plats en talar från

Verksamhetsberättelse  Styrelsens redovisning av årets verksamhet

Verksamhetsplan         Styrelsens plan på verksamhet kommande verksamhetsåret

Votering                         Röstning genom handuppräckning/röstkort

Yrkande                         Ett förslag

Yttranderätt                  Rätt att tala under årsmötet














Förslag till dagordning


1.      Mötets öppnande

2.      Val av:

-          Mötesordförande

-          Mötessekreterare

-          Justerare tillika rösträknare för årsmötet

3.      Fråga om mötet blivit utlyst enligt stadgarna

4.      Fastställande av röstlängd

5.      Fastställande av dagordning

6.      Presentation och godkännande av verksamhetsberättelse, bokslut, verksamhetsplan och revisionsberättelse

7.      Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen

8.      Behandling av propositioner och motioner

-         Fastställande av medlemsavgift

-        Korrigering av stadga

-          Förbättring av stadga

-          Styrelsens representation

-          Styrelsearvode  

9.      Val av:

-          Ordförande

-          Resterande styrelse

-          Valberedning

-          Revisorer

-          Utskottsdirektörer

10.  Övriga frågor

11.  Årsmötets avslutande


Verksamhetsberättelse 2016-2017




Verksamhetsberättelse är en redovisning av styrelsen, hur elevkårsstyrelsen har uppfyllt det som beslutades på förra årets årsmöte och skrevs i verksamhetsplanen. Den ska även ge en översiktlig beskrivning om vad som har hänt under det gångna verksamhetsåret.


Utöver verksamhetsberättelsen finns den ekonomiska årsredovisningen för 2016. Tillsammans med revisionsberättelsen ligger det till grund att på årsmötet ta beslut om styrelsens ansvarsfrihet.


Mål i verksamhetsplanen


De mål styrelsen har haft, och därigenom även det styrelsen har arbetat kring, har varit medlemmarna, social och kulturell verksamhet, påverkansarbete (elevdemokrati) och den ekonomiska aspekten av att sitta som styrelse i en ideell organisation.


Medlemmar


Nu har vi suttit ett år som styrelse. Ett år med många fina minnen från härliga event.

Som varje år är medlemmarna ett stort fokus inom verksamheten i och med att det är medlemmarna som är organisationen och som för arbetet framåt. Under verksamhetsåret var SÄGs Elevkår en majoritetskår och under 2016-2017 var medlemsantalet ca 2660 medlemmar, vilket innebär att vi hade ett procentuellt medlemsantal på ungefär 127,5%. Då förra årets treor även var medlemmar i kåren och det går 2000 elever på skolan så hade vi över 100% medlemskap.


I början av vår mandatperiod var fokus att värva alla treorna på skolan som skulle ta studenten samma vår. Vi gjorde detta i samband med studentmösseutdelningen och fick därmed alla studenter värvade.


När höstterminen började fokuserade vi att värva så många ettor som möjligt i samband med att synas under de första dagarna under bland annat Klubbshowen och i korridorerna. Vi hade även ett välkomnande första dagen med SÄGifanten och delade ut godis för att hälsa nya och gamla elever välkomna tillbaka till skolan och för ett gott intryck. Vi kände att våra medlemmar inte riktigt hade koll på vilka vi i styrelsen var eller vad en elevkår är och gör. Så vid höstterminens start var det fokus på att sprida vad elevkårens verksamhet är till alla nya så som gamla medlemmar.


Vi har även uppmanat alla medlemmar ständigt under året att följa oss på sociala medier för att inte missa något som kåren gör eller arbetar med.


Social och kulturell verksamhet

Under verksamhetsåret har vi fokuserat mer på att stärka och sprida SÄGs Elevkårs anda, SÄGandan. SÄGandan är en otroligt viktig del av vår verksamhet för att medlemmarna ska känna att de tillhör något som de kan vara stolta över. Vi har därför utvecklat vårt arbete med utskott för att kunna etablera verksamheten och haft en bra kommunikation med klubbarna samt haft tillfällen med fokus på att skapa nya klubbar, t.ex. under kampanjveckan #SÄGtill. Vi har även uppmanat alla klubbar att använda SÄGs Elevkårs logga för att tydligare visa att de är en stor del av organisationen.

Ytterligare en stor del av verksamheten och för att bibehålla SÄGandan är att upprätthålla traditioner inom kåren. Dessa är julcupen, nattinnebandyn, volleybollturneringen, bal, studentfester, Klubbshowen där vi även gjorde en uppskattad introduktionsfilm, SÄGspexet & tävlingar, samt ett godisregn då och då. Vi hade även en lyckad poängjakt för dåvarande studenter i början. Vi vill även upprätthålla den nya traditionen #SÄGisPRIDE vilket är en temavecka med pride i fokus för att upplysa om ämnet. I höstas höll vi även i en inspark för de nya ettorna, något som SÄGs Elevkår aldrig har gjort tidigare. Detta var mycket uppskattat och förhoppningsvis en ny tradition i kåren. Vi har även haft två nya kampanjer, #SÄGproud och #SÄGtill. PR-ansvarig Ebba Alström har deltagit i en utbildning kallad Det Goda Ledarskapet. Under utbildningen så ingick det att planera och utföra ett projekt tillsammans med sin styrelse. Vi i styrelsen valde att göra en kampanjvecka, #SÄGproud, som handlade om att känna stolthet över att vara en del av SÄG och SÄGs Elevkår, för att sprida kunskapen om kåren till medlemmarna. Under kampanjveckan firades även Elevkårens dag med ett tårtkalas för att medlemmar. Kampanjen #SÄGtill genomfördes nu under februari där syftet var att sprida kunskapen om elevdemokrati till våra medlemmar. Vi har även som förra året ordnat en alpresa, det här året till Val Thoréns, samt ordnat en studentresa för årets studenter vilket även det är nytt för i år. Under våra event har vi tänkt på att låta SÄGifanten synas så mycket som möjligt.

Under hösten hade styrelsen en monter på gymnasieforum för att informera årets nior om SÄG och hur vi som en elevkår kan bidra till en bättre stämning och sammanhållning på skolan. Vi hade även en monter under öppet hus på skolan för att föräldrar och elever enkelt skulle kunna ställa frågor till oss i styrelsen.

På våra sociala medier har vi verkligen fokuserat på att låta vår logga, färg och typsnitt synas överallt för att medlemmarna ska bli vana med att den grafiska designen är kopplad till SÄGs Elevkår. Vi har även varit mer noggranna med att uppdatera ofta för att synas så mycket som möjligt.


Vi har även designat en kollektion för SÄGs Elevkårs medlemmar för att stärka SÄGandan. Vi visade upp den i en modevisning i början av kampanjveckan #SÄGproud


Vi höll i en avtackningsmiddag i början av mandatperioden för föregående styrelse och kåraktiva medlemmar för att tacka dem för deras arbete under året.


Vi i styrelsen diskuterade även om det är bra idé att införa medlemsavgift för att gynna kåren mer, men kom fram till att det inte var nödvändigt. .


Påverkansarbete


Under det gångna verksamhetsåret har styrelsen fortsatt haft en bra kontakt med de båda ledningsgrupperna på skolorna. Styrelsen har haft ett antal möten då ledningarna på skolorna har tillkallats och varit med, samt en nära kontakt genomgående, vilket har gett bra resultat genom att elevkåren har fått vara med och påverka mer inom skolan samt att inom vissa problem har det varit lättare att diskutera och komma fram till svar tillsammans med ledningsgrupperna. Styrelsen har dessutom aktivt arbetat för att även medlemmarna ska få ta del av denna kontakten, och under verksamhetsåret anordnat två stycken rektorshearingar, en inom sex och samlevnad och en på ämnet stolthet.


Även inom skolmaten har styrelsen försett eleverna med möjligheten att påverka, genom två dagars matundersökningar som sedan fördes vidare till kostchefen i Karlstad. Även ett särskild projektgrupp har tillsatts med mål att reducera skolmatens miljöpåverkan.